Konkurrensfördel

GCC-regionen har en naturlig konkurrensfördel genom låga kostnader för konstgödsel och låga driftskostnader för den petrokemiska industrin och låga energipriser för aluminumsmältning och metallbehandling. Industrin rör sig uppåt genom värdeökningsprocessen (från enkel energiproduktion till energikrävande materialproduktion).

Större delen av världen, förutom Nordamerika och MENA-regionen, är beroende av nafta (erhållen från olja) som det huvudsakliga råmaterialet för petrokemisk produktion, vilket resulterar i marginaler som är negativt relaterade till oljepriser. Till exempel är nafta världens främsta råmaterial som används för konstgödselproduktion, och står för 52% av världens etylenproduktion. Det är lätt och billigt att transportera. Nafta dominerar etylenproduktion i Europa och Asien. Å andra sidan används naturgasmaterial (41% av världens etylenproduktion), speciellt etan, väldigt mycket i nordamerika och mellanöstern på grund av enkel tillgång och låga kostnader. Kostnaden för naturgas är den mest väsentliga kostnadskomponenten (över 80% av totala kostnader) i produktion av urea och etylen.

Trots att olje- och bränslepriser har sjunkit väsentligt sedan högpriserna i 2008 (olja kostar cirka 50% mindre och gas kostar cirka 75% mindre med genomsnittliga priser på cirka 3.5-4 USD/milj.Btu), har MENA-producenter fortfarande 4 eller 5 gånger bättre kostnadsfördel än andra internationella industriella gaskonsumenter. I Qatars fall styrs gaspriset av regering och är för närvarande runt 1,25 USD/milj btu, medan priset i KSA är 0.75 USD/milj btu, vilket ger MENA-producenter en enastående konkurrensfördel i produktionskostnader över deras globala konkurrenter.

Företag som producerar baskemikalier i regionen konkurrerar egentligen inte med varandra om exportmöjligheter, men gynnas av en miljö där marginalkostnaden för produktion är mycket högre än deras kostnadsstrukur, vilket ger dem ett starkt kostnadsparaply för deras produkter. För producenter som QAFCO med relativt fixerade materialkostnader har låga ureapriser tillåtit företaget att rapportera bruttomarginaler på över 70%.

Nu har mellanöstern visat sig som den viktigaste regionen för investeringar i kemiska produkter i världen, med mycket fördelaktiga tillgångar av olika råmaterial och möjligheter till att exportera till växande marknader i Asien. Regionen förväntas stå för över 40% av global kapacitetsökning för baskemikalier under de närmaste 5 åren.

03